No uphill, All Downhill!
Jag får väll börja med att be om ursåkt för att blogg inlägget dröjt lite, men jag försvarar det med att jag var lätt avliden när jag kom hem igår vilket ledde till att jag inte hade den största lusten i världen att skriva ett inlägg i bloggen (skrivkramp efter fem inlägg... Aj aj aj). Det gör att det här helt enkelt får ta och bli ett dubbelinlägg.
,
Tisdag
Jag började dagen med att vakna långt tidigare än väckarklockan, som bara för att jävlas fungerade alldeles utmärkt... Efter ett tag i sängen lyssnandes på mysig musik så var det dags för en äkta traditionell svensk frukost, Två rostmackor och ett glas vatten. Efter denna strålande måltid så begav jag mig åter igen ner i källaren för en stunds nördande med Ryan, källaren är förövrigt det ställe vi i familjen spenderar allra mest tid på, mestadels för att undvika hettan men också för att både Ryan och Julia är riktiga datornördar och datorerna är placerade där.
,
Runt elva tiden kom Shaylene och hennes mor och hämtade mig, med bilen fullpackad med (två) cyklar så begav vi oss uppför ett berg som ligger alldeles i utkanten av samhället, efter en cirka femton minuter lång bilfärd befann vi oss i närheten av toppen och Mrs Wilson(Shaylenes mor, Jag måste ju öva om jag ska ha henne som lärare, men mer om det senare) släppte av mig och Shaylene samt dom två cyklarna. Färden nerför gick på en galet fin mountainbike led som i stortsett sluttade nerför hela tiden, på leden fanns det alla möjliga hopp och roliga makapärer att cykla på och den gick genom en väldigt fin skog. Ungefär halvvägs kom vi ut på en stor kraftlednings gata och hela luften surrade av spänningen (det kan ha varit syrsor också jag är inte helt säker för jag såg en hel del sånna också) men efter den platta delen bar det rakt nerför igen. Efter cirka 2 timmar i skogen hade vi tagit oss ner nästan hela vägen in till Williams Lake. vi blev upphämtade av Mrs Wilson och begav oss till Dairy Queen för en välförtjänad lunch, sen bar det av till Williams Lakes Secondary school för att plocka upp Mrs Wilson som vi hade släppt av på väg till DQ, jag passade då på att plocka upp ett papper med alla möjliga kurser man kan läsa.
,
Senare när jag kom hem så hjälpte Julia mig med att plocka ut ett antal kurser som skulle kunna passa mig. Som det ser ut nu är mitt Schema som följer, Första terminen: Digital media, Foods(med Mrs Wilson), Physical Education(PE) och Band Class. Efter jul när den andra terminen börjar ska jag roa mig med, Film and TV/Digital media, Photo, English och Social studies. som ni ser så har man bara fyra ämnen per termin, om jag har förstått det hela rätt så fungerar det så att man har alla fyra ämnen varje dag på ett rullande schema. Till kvällsmat serverades det mot all förmodan fruktsallad! så en kort summering av tisdagen är väll nyttigt värre, Schhh Dairy Queen räknas inte!
Fältet med kraftledningar och Shaylene på sin cykel
,
Idag onsdag har jag unnat mig att inte göra något annat än att lata mig, dagens mest ansträngande uppdrag var att undersöka familjens tvättmaskin och tvätta mina kläder, dom har förövrigt en sån där rolig som man öppnar där uppe. Imorgon så bär det av till banken för att öppna ett bankkonto och sen ska jag svänga förbi Greyhoundstationen för att kolla hur bussförbindelsen till Vancouver fungerar. :) Nu ska jag återgå till latandet och musik lyssnandet, dagens tips är en låt som Olivia introducerade mig till och som jag fastnade för på grund av att jag inte kunde bestämma mig för om artisten var sjukt snygg eller bara jätteläskig samma sak gäller låten, är den bra eller bara läskig?
Ramalama med Rósín Murphy, tål att lyssna på. Ha en fin fin dag :)
Uphill/Downhill!
Idag har vart en riktigt underhållande dag faktiskt trots värmen :).
Började med att försova mig trots att jag ställde 3 klockor... ingen av dom var bra nog, en ringde inte och dom andra två var på datorn med ljudet nerskruvat... Jag har nu laddat ner en ny väckarklocka och testat ljudet och det verkar som om den funkar alldeles utmärkt. Jag ser nu fram emot att vakna 09.30 till det ljuva ljudet av Arctic Monkeys - Riot Van.
,
Efter att ha gått upp och ätit frukost framför datorn med en gosig hund vid fötterna, blev jag upphämtad av min nya kompis, Shaylene Wilson. Hon tog med mig ner Downtown som man så coolt säger här borta på andra sidan jorden. Efter det hon visade mig stadens shoppingcenter och vi körde förbi skolan jag kommer gå på, Williams Lake Secondary School. Sen bar det av ut ur staden till den lilla "byn" 150 mile house där Shaylene bor, efter en kort rundtur i huset var det dags för något jag velat göra mycket länge, cykla mountainbike i British Columbia.
.
För er som tycker att det verkar lite konstigt så kan jag medela att om man hållt på det minsta med mountainbike så inser man snabbt att "the place to be" när det gäller mountainbike är just här i BC.
.
Det var en cool upplevelse att få cykla på en riktigt fin mountainbike led som faktiskt innehöll lite berg tillskilland från vad jag har cyklat hemma i Sverige.
Turen tog sisådär en 40-60 minuter men efteråt, tackvare min usla konditon och den outhärdliga hettan, (kanske inte var den smartaste tidpunkten att cykla klockan ett på dagen), så var jag som en vattenpöl som liksom gled in i det air conditon kylda huset och hinkade i sig iste.
,
Sen blev det en lugn stund med lite Rock Band spelande, jag fick chansen att visa mina grymma trummskills, eller inte... Galet svårt spel det där, tror nästan att det hade vart lättare om jag aldrig hade lärt mig att spela riktiga trummor...
,
Men man kan ju inte sitta stilla förlänge om man bor mitt i skogen, så vi tog ut familjens fyrhjuling ur garaget och körde en sväng på en cool skogsstig, galet framkomliga fordon det är, det var mer än ett tillfälle som jag undrade om vi åkte på en stig eller inte... Efter ett tag så lät Shaylene även mig prova, riktigt roligt faktiskt att köra genom den coola skogen. (Ja Mamma jag hade hjälm).
,
Sen bar det ännu en gång in till downtown Williams Lake för lite välbehövd näring på Monsters Pizza som faktiskt var godare än det lät, men om jag ska vara ärlig så får vår svenska högre betyg än den flottiga degklump man kallar pizza här... men men man kan inte få allt och man ska inte vara dömande.
,
Som om det inte var nog med dagens strapatser så kommer Shaylene för att hämta upp mig imorgon och tar med mig till vad som tydligen ska vara en riktigt cool Mountainbike led... Och jag som var orolig för min vikt... kanske får börja äta mer...
,
Ni som undrar vad som hände med den guidade turen av huset kan jag bara medela att en sån kommer att komma så fort jag får tid, men som ni kanske förstår så har jag varit lätt upptagen.
För er övriga som undrar varför jag sätter kommatecken i varje tom rad så är det för att det här bloggverktyget verkar aningen konstigt och inte registerar toma rader...
.
Nu ska jag lyssna på lite mysig musik, Regina Spektors nya album Far är en riktigt bra platta faktiskt, så check it out! Ha det så bra där hemma i långa landet falukorv...
Bridges in the Wild wild West
Gårdagen var definitivt det varmaste jag har upplevt på hela sommaren, termometern visade stadigt mellan 29 och 35. Det hade tydligen vart närmare 40 grader varmt i Williams Lake, och jag som trodde att Kanada var ett kallt land...
Nåväl, Gårdagen var en strapats utan dess like. Efter ännu en enorm frukost och utcheckning från Accent Inn så bar det av i en enorm Chevrolet Suburban norrut på Highway 1, till en början var omgivningen ganska tråkig men efter ca en timmes bilfärd hade vi lämnat Vancouvers förorter och begett oss in mellan bergen och omgivningen började ändra sig till det bättre. Till att börja med så åkte vi genom en grön dal med mycket lövträd och höga berg på båda sidor om vägen. vi stannade och åt och tog en liten promenad genom skogen till en gammal övergiven bro som gick över floden mitt i dalgången.
Vi fortsatte ca en timme för att sen stanna vid nästa ställe som var en populär turistattraktion påväg norrut,
Hells Gate!
Hells Gate är den smalaste och farligaste passagen på hela Fraser River. Turist attraktionen i sig består av en Gondol som går över floden samt en hängbro som går över floden, en ganska mäktig sak att se faktiskt då bergen på båda sidor var åtskilliga hundra meter höga. Det sägs även att Hells Gate är hemsökt av diverse spöken av människor som omkommit vid utforskningen av området, nåväl.
,
Efter denna attraktion så bar det ännu en gång av norrut på highway 1 mot Williams Lake, efter en timme eller så började landskapet ändra sig mot det torrare och efter ett tag så var det en regelrätt öken vi åkte genom med sånna där rullande buskar och allt! jag fick höra att mycket av det som var vilda västern egentligen var just här i British Columbia och att jag var i riktiga Cowboy trakter, men det hade jag faktiskt redan räknat ut själv då Williams Lakes stora årliga happening är Rodeon... framöver på resan så låg det ett tjockt dis i luften som i själva verket var rök från dom åtskilliga skogsbränderna som härjar i Provinsen. Efter ökenlandskapet började vi närma oss Cariboo Country och landskapet ändrade sig en sista gång, nu blev det lägre kullar och gran skog mycket likt norra sverige faktiskt. Och efter en ca 8-9 timmar lång bilresa så anlände vi till Williams Lake, vi köpte mat på Quiznos Subs och åkte hem till mina värd Mormor och Morfar för att äta som bara bor två kvarter från familjen Jacks hus. Sen bar det äntligen av hemåt!
Idag har jag och Ryan inte gjort ett skvatt, vi har bara suttit och halv sovit i källaren för att undvika den 40 gradiga hettan på övervåningen.
,
I nästa inlägg tänkte jag ge er en videoguidad tur av huset och kanske om ni har tur även trädgården, så stay tuned för mer updates (det börjar bli svårt att hålla isär svenska och engelska i mitt huvud...) Har ni lust kan ni även lägga till mig på skype, jag har användarnamn emanuel.reich.
Nåväl ha det bra, puss
Coffee and Shopping
Jag lever ännu, tro det eller ej men så är det. Kul att ni kommenterar och Märta jag ska försöka att blogga mer eller mindre varje dag :)
Vaknade lika tidigt som vanligt, Ryan, Amanda och jag spenderade dom första timmarna med att se ut som Zombies, och kommunicerade endast med grymtningar och kroppsspråk.
Började med att äta ännu en massiv frukost på IHOP sen bar det av med tåg mot Science World, En massiv vetenskaps inspirerad lekplats. Har ni varit på fenomenalen eller Tom titts fattar ni grejjen, men med en enorm budget och massor av voluntärer. Roligast tyckte nog Ryan och det berodde nog på att det var riktat mot just kids.
Sen bar det av med flodbuss (pytteliten båt) på False Creek ner mot Granville Island, en liten ö med en schysst matmarknad, typ som Hötorgshallen fast på riktigt ;) Massor med coola matvaror och mysko frukter.
efter det så åt vi lunch på ön på ett fancy burgarställe med galet schyssta burgare.
Sen bar det av till Metrotown för en hel del shopping, trots åtskilliga timmar på BC's näst största Shopping center så blev det bara strumpor, ryggsäck och en fin fin skjorta. För att vara det näst största i British Coloumbia så var det galet stort det tog oss cirka 2-3 timmar att shoppa oss igenom en av dom 3 våningarna. Som tur var fanns det åtskilliga Starbucks utplacerade och gjorde att jag orkade shoppa vidare :)
En mysig sak med stället var att det var soffgrupper utsällda lite här och var vilket gjorde att det blev en riktig mysig stämmning :)
Sen blev det tåget hem igen och nu sitter vi på hotellet och ska snart sova här sista natten innan det bär av norrut mot Williams Lake imorgon.
Nu orkar jag inte uppdatera er mer då klockan börjar närma sig 23 och jag har varit vaken alldeles för många timmar...
Puss
Whales and Pancakes
Glömde och skriva en introduktion till bloggen igår, (kan bero på att jag hade vart vaken i typ 27 timmar eller nått), så jag tänkte att jag kunde passa på att göra det nu istället :)
Som ni troligtvis har förstått så kommer jag vara en utbytesstudent här på andra sidan gjorden i cirka 10 månader, så jag tänkte att det kunde vara kul att dokumentera och informera er där hemma i fosterlandet om mina upplevelser i det stora landet i norr. Enjoy!
Vaknade typ sådär klockan 7 och gick ner till IHOP resturangen som ligger precis runt hörnet från Hotellet, galna frukostar Kanadickerna trycker i sig, stekt potatis, ägg, korv, bacon, skinka och pannkakor med jordgubbar och grädde, yummy!
Som om det inte var nog med det så drack mina kanadensiska vänner även pepsi till maten, FRUKOSTEN.
Mätt som en mycket liten flodhäst, bar det av in mot Vancouver city för att ta bussen ut till Stanley Park ännu en gång. men denna gång för att gå The Vancouver Aquarium. Akvariet var faktiskt ganska fint och hade otroligt nog en hel del fiskar. en var blå. Det fanns också en hel del fåglar och diverse andra intressanta djur. Valar hade dom också. Dom var tjocka.
Efter detta äventyr så var det dags för lunch, Chips och läsk, med kakor till efterrätt...
Sen tog vi bussen tvärs över staden till Rymd museumet och Vancouvers museum, vi gick på rymd delens planetarium show och fick oss en dos med fakta om solsystemets alla planeter, inklusive Pluto som har mobbats ut och inte kallas planet längre. jag tyckte ganska synd om Pluto...
Vi kollade också in en fin liten utställning om den Vancoucerianska cykelkulturen, mycket interessant faktiskt.
Sen blev det buss in till stan och en hel den vilsegående innan vi hittade tåget mot hotellet.
Så fort vi kom hem så gick vi till IHOP ännu en gång för att käka mat, Burgare med Pommes. fin fint.
och nu sitter vi här på Hotellrummet och kollar på tv/facebookar för fullt, snacks serveras det också.
'
Här är dom!
Så här två dagar in på resan har jag noterat en del saker om Kanadensare,
1. Dom äter som galningar, och jag kommer vara x-antal storlekar större i juli nästa år om jag inte aktar mig.
2. Dom är galet öppna, hur ofta börjar en stockholmare snacka med random ungdom på tunnelbanan liksom? Det har faktiskt aldrig hänt mig hemma i sverige men här i Vancouver har jag inte åkt ett enda transportmedel utan att ha pratat med en trevlig främling.
3. Dom säger faktiskt "Eyh" efter var och varranan mening.
4. Dom gillar sina valar/björnar.
Vidare analys följer så fort jag har kommit närmare inpå vardagslivet här i Kanadaland :)
Pöss
Departure/Arrival
Vaknade 0530 imorse i Kallhäll, hemma hos Familjen Swebilius för att vara exakt, skjuts till Arlanda med far min och inchekning med 15kg tillgodo, bra jobbat Grappen. 
0920 planet till Heathrow framme 1100 lcykades tappa bort mobilen på planet misstänker den gravida kvinnan med fula byxor som satt brevid mig, mindre bra jobbat Grappen.
Frenetiskt letande efter mobil och Gate och kommunikation med hemmet.
Gate och Hem Check, mobil nada.
1355 Flight BA87 till Vancouver internationall airport. Utmärkt service på British Airways förresten, gratis mat!
Framme i Vancouver 2324, Immigrations avdelning tog "Forever" som mina nordamerikanska vänner säger.
Var lätt oroad när fyra gränspoliser stog och kliade sig i huvet och kollade på mina papper... men det gick vägen, jag är nu tillåten att vistas i Kanadaland tills den 15 Aug 2010, Whipie!
Träffade familjen Jack och dumpade väskorna på hotellet, sen blev det Sky Train till Downtown vancouver. för att sen ta oss vidare mot världskända Stanleypark (ska jag vara ärlig har jag aldrig hört talas om stället men det är lite för pinsamt för att erkänna, så säg ingenting...) Häst och vagn tur hade parken att erbjuda, mycket fint faktiskt men jag hade inte druckit kaffe på några timmar och enligt min innre klocka har jag vart vaken alldeles förlänge...
Sen bar det av till Vancouver lookoutpoint för att beskåda staden, men först ett snabbt stop på Starbucks för en Grande Latte för hela 3.87$ lätt värt det dock. Galet fin utsikt från lookout pointen, sjukt fina hus man har här i Kanadaland och man är inte heller rädd för att blanda olika byggstilar, sjukt skön känsla ger det iaf. Nu sitter vi på det så kallade hotellet och ser på family guy och facebookar. Pöss
